When the working day is done..

..girls just wanna have fundamental rights.

Antar att ingen av er missat #metoo (OM du mot förmodan har missat det rekommenderar jag en snabb googling).

Det har rivit i mitt hjärta så mycket den här veckan (och det är bara onsdag?) att jag känner mig helt urlakad. Ändå vet jag att det rivit betydligt mer i många andra kvinnor. För att de – vare sig de vill eller ej – tvingats plocka fram fruktansvärda minnen. För att det kan tyckas helt sjukt att vi ska behöva duka fram våra erfarenheter för att snubbar ska fatta vilken vidrig jävla dynga vi tvingas traska igenom. DAGLIGEN.

Inte helt orelaterat citat från The Office som jag tänker på med jämna mellanrum

Jag skulle kunna skriva en hel roman om alla genomkassa upplevelser jag har på temat och därefter en uppföljare på vad alla kvinnor jag känner varit med om. Jag skulle kunna berätta om hur jobbigt det är att utförligt planera hur jag ska ta mig hem sena kvällar för att minska risken att bli överfallen. Jag skulle kunna berätta om hur kränkt jag kände mig när en vilt främmande snubbe stoppade in sina fingrar under min kjol när jag dittills haft en svinrolig utekväll. Jag skulle kunna berätta om när en person jag litade på fysiskt försökte tvinga mig till sex. Hur rädd jag blev av att han var så mycket starkare än mig. Jag skulle kunna berätta om hur osoft det är att få en dickpic från en kille som redan behandlat en som skräp. Jag skulle kunna berätta om hur det känns när vänner berättar att de blivit våldtagna när de knappt var vid medvetande. Hur äckligt det är när främmande män förklarar vad de vill göra med en när deras partner står utom hörhåll. Jag skulle kunna berätta om hur mycket tid av mitt liv jag ägnat åt att försöka hitta ett lagligt sätt att försvara mig om något skulle hända. Men något säger mig att majoriteten av de som läser den här bloggen redan fattar hur verkligheten ser ut.

Istället vill jag berätta om vad som kan göra skillnad: att män börjar ta sitt jävla ansvar. Genom att prata med varandra, se efter varandra och helt enkelt slutar ta för sig verbalt och fysiskt av andra människor. Lätt som en fucking plätt kan man väl tycka!? Sen vill jag dela med mig av två grejer jag tycker ni ska läsa:

Det här blogginlägget som är skrivet av min fantastiska storasyster, angående en rakt ofantastisk debattartikel.

Och den här artikeln som är skriven av en snubbe jag inte vet något om annat än att han satte fingret på något helt självklart som jag själv inte hittat ord för tidigare:
”Att rakryggat stå upp för kvinnor på arbetsplatsen eller på krogen gör dig inte till Nelson Mandela. Det gör bara att du når upp till lägstanivån för vad som förväntas av en vuxen människa.”