Grej 24: Lära mig tråda ögonbrynen

Dags för en grej som halvt driver mig till vansinne, yaay!
För en som inte är invigd i trådningsvärlden låter det eventuellt helt sjukt att jag vill lära mig TRÅDA ögonbrynen, så jag börjar väl helt enkelt med att förklara vad jag snackar om: Trådning är ett enligt mig (och örti miljoner andra) heEelt fantastiskt sätt att ta bort hår. Med hjälp av helt vanlig tråd rycker man opp hårstrået ur hårsäcken, precis som man gör när man noppar med en pincett. Skillnaden här är att tråden liksom får med ett helt gäng hårstrån i ett enda drag istället för att man ska måsta ta alla en och en. För att bekanta er med tekniken tänkte jag visa en tutorial men alla är så sabla långa och eftersom jag respekterar er tid kändes den här Buzzfeed-videon mest lämplig, så paus för kort klipp:

Titta vad smidigt sätt för att få snygga ögonbryn och i vissa fall uppleva skarp smärta!!

Jag tycker inte det gör särskilt ont, framförallt är smärtan otroligt lättsmält när jag tänker på att alternativet är att jag ägnar fem år åt att plocka med pincett. Såhär är det nämligen: Jag avskyr att plocka ögonbrynen. Mina hårstrån är flängiga och långa och det är bara jävligt svårt att få till en bra form. Och jag ÄLSKAR att få dom trådade. Det är DEN FÖRSTA grejen jag skulle leja någon att göra åt mig om jag var ekonomiskt oberoende. Nu är jag ju inte det och även om det inte är svindyrt att få det gjort på salong (kostar ca 250 per tillfälle dit jag brukar gå) så blir det ändå kostsamt i längden. Eftersom jag är en människa som 1) gillar att kunna fixa grejer själv och 2) sällan planerar in salongbesök i tid, så är det väl fullt rimligt att jag lär mig göra det själv. Så jag bestämde mig i vintras för att jag skulle ge mig på detta och tro mig när jag säger att jag kämpat

groteskt

mycket

med det. Har i perioder gått och trådat på salong i ca 8 års tid och aldrig i hela mitt liv kunnat tänka mig att det skulle vara så knepigt att fixa själv. Grejen är att det liksom inte är rocket science, det GÅR att få till litegrann, men aldrig sådär smooth så att det blir helt färdigt. Det blir nåt hårstrå här och nåt hårstrå där, sen har det plötsligt gått 20 minuter och jag är frustrerad och svettig och överväger att bara vaxa/raka/elda bort rubb och stubb. Jag fattar inte riktigt var problemet ligger men jag antar att jag kommer bli klokare på det under Min Stora Trådningsresa.

Tills dess: Om någon har tips på hur en gör detta hemma PLZ dela med er så blir denna ansiktshåriga människan uurlycklig!

Grej 29: Lära mig göra Eggs Benedict

Vet ni vad det är dags för? Jo det ska jag be att få tala om: Det är dags för mig att göra comeback på bloggen. Tänker även att jag måste göra det utan att älta vad mitt lilla uppehåll berott på för syftet med bloggen är ju att jag ska bli bättre på att GÖRA saker, liksom mindre snack o mera verkstad. Så bara dags att ..se framåt, antar jag!?

Förra helgen fick jag ett sting av dåligt samvete mot mig själv, blandat med en gnutta hopp, då jag blev påmind om grej 29: Lära mig göra Eggs Benedict. Jag var hemma hos mina goa vänner Sara och Oscar i goa Göt-la-borg pga Bokmässan, och Oscar – som är lite utav ett matproffs – gjorde just Eggs Benedict till brunch. Fick alltså dåligt samvete för att jag liksom hade smygglömt den här uppgiften, men fick hopp då Oscar började dela med sig av tips på hur man pocherar ägg smidigt (måste be honom uppdatera mig om dessa nästa gång vi ses för har redan glömt hälften).

Eggs Benedict, 30 grejer innan 30Jag älskar Eggs Benedict på det där sättet att om det finns någon som INTE gör det så kan jag verkligen verkligen inte förstå. Om någon säger att den inte gillar typ svamp så kan jag väl någonstans fatta det trots att jag tycker svamp är gott (ja men det är lite spec:ig konstistens till exempel, så svamphatare är ursäktade) men Eggs Benedict är ju som MATGODIS! Det är bara hemskt mumsigt. Och därför måste jag lära mig att göra det. Med Lära Mig menar jag i det här fallet att jag aldrig någonsin i hela levande livet varken gjort en hollandaisesås eller pocherat ägg. Och båda grejerna kan vara lite utmanande, har jag förstått.

BrunchSåhär otråkigt bor Sara och Oscar. Vill egentligen posta tusen bilder från deras hem men det kanske får bli när jag sadlat om till inredningsbloggare?? Men ett tips är annars att följa Sara på Instagram! För att hon är expert både på inredning och att va kul (ok det kul:iga sker mer på hennes privata konto).

Sov_kitSara hade även gjort i ordning DET LJUVLIGASTE sova-över-kitet åt mig!!! Med en grön tandborste för grön är min favoritfärg, och en ansiktsmask för sånt älskar ju jag och en nagelfil för att jag är beroende av sånt och ja, ni ser ju. Blev RÖRD. Mina favoritlakan också. Varje gång jag är hemma hos henne tittar jag på de lakanen med tindrande ögon.

Brita Zackari, Jag hatar att träna, Bokmässan, 30 grejer innan 30Sen pep jag iväg till Bokmässan (eller ok ”pep iväg” får det att låta som det var smidigt, jag var ju tvungen att passera stöket från nazisterna – som lyckligtvis inte fick den lördag de hoppats på, gissar jag) för min syrra har nämligen SLÄPPT EN BOK (!!!!!) som hon pratade om. Jag är så jävla stolt över henne att jag spricker. Här med sin dotter, även känd som min systerdotter även känd som Essa, i knät. Klart ni är nyfikna på hennes bok och klart ni ska haffa den till exempel här hos Adlibris! OBS ingen som bett mig att göra reklam för Adlibris så köp den någon annanstans om ni känner för det, eller önska er i höstpresent av första bästa givmilda person.

Spara

Spara

Hälsningar från mitt hår

Har två hälsningar från mitt stackars hår! Ja jag säger stackars för jag tycker synd om det. Anledningen till att jag inte får färga håret under mitt 29-årings-år är ju för att jag färgat det så mycket i mina dagar att det nu är på en välbehövd semester. Eller mer som ett SPA? Ja, precis så: Vill gärna se det som att mitt hår är på en årslång SPA-behandling och resten av mitt jag gör allt i min makt för att upplevelsen ska vara så tillfredsställande som möjligt, och håret kommer träda in i mitt 30-års-år som pånyttfödd, kanske med extra mycket glans och volym?! *hoppas*

Hälsning nummer ett är enkel: får man inte färga håret på ett helt år är det i alla fall tillåtet att använda en inpackning som hjälper håret att inte HELT tappa sin personlighet. Eftersom jag färgade mitt hår ”naturlig färg” (well, så naturligt jag bara kunde) i början av maj, men det snart började dra kraftigt åt gult, har jag insett att jag kan och FÅR använda en silverinpackning för att jag inte ska vara 100% smörblomma framåt jul. Så förra veckan knappade jag hem den här inpackningen från Maria Nila som jag gillar pga den är bra, luktar gott OCH är vegansk. Jag är skitdålig på att leva veganskt i övrigt men, ni vet, ett litet steg för mänskligheten.

Hälsning nummer två är att jag i sommar lärde mig hur balsammetoden funkar På Riktigt. Tidigare har balsammetoden liksom varit en vandringssägen för mig. Något jag hört om men viftat bort som ett påhitt, och någon gång testat att göra själv men aldrig riktigt fått kläm på. Inte förrän min kompis Elin upplyste mig om att man måste ha Rätt Produkter. Jag ba ”????” det hade aldrig slagit mig?!

Balsammetoden är ett bra hittepå för att schampo helt enkelt sliter på håret. Nej jag ska givetvis inte döma ut alla schampon, men redan när jag bara hade använt balsammetoden en endaste gång trädde ett nöjt flin fram i mitt annars så trötta barr. Ska inte redovisa alla fördelar här utan vill istället tipsa om balsammetoden.se där all nödvändig info. finns! Nu är jag lite periodare med balsammetoden eftersom jag har en del produkter jag vill använda som inte är kompatibla med den, MEN kände i alla fall att jag måste tipsa om det här om någon av er också fnulat på vad en kan göra för att vara en lite bättre värd åt sin kalufs.

Grej 19: Åka slalom

Nej ni anar inte hur mycket jag saknat bloggen på sistone!!?! Som om den är mitt barn som jag är en helt dålig förälder till. Helst av allt vill jag bara ha tid till att skriva + ägna mig åt mina 30 grejer, så är det tyst här beror det helt enkelt på vanlig gammal hederlig tidsbrist och inget annat. Häromdagen drabbades jag av fullblodig panik och ba ”Hur ligger jag till tidsmässigt egentligen?” och faktumet att det snart gått ett halvår av det här projektet utan att jag hunnit särskilt mycket slog mig som en go jäkla käftsmäll. Har en nedräkningsapp som jag lagt in ”Halvtid” i – vilket innebär att det är ett halvår kvar tills jag fyller 30 – och det är bara FEMTI ynka dagar bort (!) Hehe. Panne.

Grej 19 kanske låter lite oklar eftersom den inte heter ”Lära mig åka slalom” utan bara ”Åka slalom”. Jag KAN nog nämligen åka slalom, det är bara det att jag inte gjort det sedan jag såg ut ungefär såhär:

**Random bild från när jag var 17**. Hade först tänkt posta en bild från min senaste fjällresa – påsken 07 – men blev snart påmind om att den enbart bestod av kopiösa mängder alkohol, påskgodis och byggande av snöpenisar, så det fick vara (gode gud om de bilderna någonsin når er kommer ni aldrig kunna tvätta dom från era näthinnor, vill verkligen inte utsätta er för det).

Under min uppväxt brukade vi åka ~till fjälls~ mer eller mindre varje sportlov och jag var aldrig suuperbra på slalom men i alla fall så pass att jag njöt av det. Tyckte verkligen det var svinmysigt att glida nedför backarna medan solen sken över de snötäckta topparna (mest poetiska jag någonsin uttryckt här). Med åren har jag däremot blivit Väl Medveten om hur sabla kostsamt det är med en sån typ av resa; förutom att ta sig till The Fjäll blir det ju liftkort och hyra utrustning och sen måste man väl göra såna basic grejer som äta och sova någonstans också. Så det har bara inte blivit av – sen har åren gått. Och jag saknar det! Så, efter att ha längtat efter snöklädda fjäll och urlakade benmuskler (jo, DEN känslan minns jag minsann) i ett par år planerar nu jag och min mamma en skidresa till vintern. Vi har verkligen pratat om det i flera år och jag kan inte fatta varför jag inte fått tummen ur tidigare.

Jag ska alltså stå på ett par slalomskidor för första gången SEN 2005!!! Vet inte om jag borde ta någon slags uppvärmningskurs?! Vore ju trist att stå där och inse att jag är ringrostig af. Eller så är det som att cykla? Längtar ihjäl mig efter att ta reda på detta.

Spice up ur life

(Det här inlägget är skrivet i samarbete med CaseApp)

Om du precis som jag tycker att allt som kan bli roligare borde bli roligare, så vill jag tipsa om att pynta dina teknikprylar i en annan look än classic gråskalefärg som all teknik kläds i vid sin födsel. Genom CaseApp har jag gjort ett eget mobilskal och ett skin till datorn och jag VET att jag gör motiv- och färgval som ett barn, men hey, jag har aldrig utgett mig för att ha ”vuxen stil” B-)

CaseApp, skin, 30grejerinnan30

På CaseApp kan man dels köpa färdiga skal/skins eller göra egna. Jag valde från motiven de har och gjorde en narval som håller i en munk, för vem blir inte glad av att se narvalar i sällskap av munkar? (Om du nu bara ”Jaag, jag AVSKYR att se djur tillsammans med bakverk” ja då kan jag bara beklaga djupt).

Skal, CaseApp, 30grejerinnan30

Sen ville jag ha en färgglad telefon för jag hyser ju oerhört varma känslor för färg. Så jag klistrade ihop det här mobilskalet av lite olika grejer jag hittade på www, sen är det bara att pussla ihop bilderna precis som man vill ha dom! Supersmidigt, plus det gick svinfort att få hem grejerna.

Nu får du 20% rabatt på din beställning hos CaseApp när du använder koden AZACKARI20 så surfa in på caseapp.se och utnyttja den för sjutton gubbar! Koden gäller till och med den 20 september.

Kalas uppifrån

Ett _extremt_ litet steg för mänskligheten nu men stort steg för mig då jag ska posta mitt allra första inlägg från LUREN! Har aldrig gjort det tidigare pga får panne av att skriva långt i mobilen, men nu är jag inte i närheten av min dator så antar det är ett gyllene tillfälle att testa ¯\_(ツ)_/¯

I fredags fyllde byrån jag jobbar på, Obeya, TVÅ HELA ÅR! Det firade vi med ett otroligt gosigt kalas på kontoret. Insåg dagen efter att jag lyckades fånga tre talande bilder under dagen som alla var tagna uppifrån så de kommer här. En observant människa kan se att jag har olika skor på bilderna vilket innebär att jag bytte skor tre gånger på en dag – har typ aldrig hänt förut?! Är det konstigt? Jag tycker av någon oklar anledning att det var anmärkningsvärt. Om ni inte tycker det ja då är det väl verkligen dags att vi går vidare. 


På dagen preppade vi bl.a. med massa klubbor. Jag bär ju på ett tungt godisberoende men käkar aldrig klubbor, tycker dock att det är OERHÖRT mysigt att köpa stora mängder godis. En vacker dag kommer den egenskapen göra mig till en mycket omtyckt kalasfixare, tänker jag.

…eller förälder som för över sitt onyttiga beroende vidare till sina barn :/


Solen sken för typ sista gången i år (R.I.P. årstiden Sommar) så vi kunde hänga ute på altanen och dricka öl och förtränga det faktum att våra älskade blommor nog också hade sin sista riktigt härliga utomhuskväll för säsongen. 


Som fortsättning på temat Blommor så fick vi en massamassa såna av våra medfirare, vilket ledde till att jag var den här personen på tunnelbanan. Som bekant närmar jag mig ju 30 med stormsteg och en riktigt ~vuxen~ grej jag insett senaste halvåret är att jag fan ÄLSKAR att ha blommor hemma. Så pass otippat att ni anar inte. Hade någon sagt det till mig för fem år sen hade jag.. ja, inte trott det helt enkelt.

Anledningen till att jag inte har min dator nu är för övrigt att jag befinner mig hemma hos min syrras familj för att jag ska vara barnvakt imorgon. Har aldrig varit ensam med min systerdotter en hel dag så det känns svinfint blandat med läskigt. Alla måste hålla tummarna för att det går bra!! Ok tack.

Paus från SM i Snyt

30 grejer innan 30, Anna-Carin Zackari

Fullspäckat schema dessa dagar då var tredje minut ägnas åt snytpaus vilket innebär att (räknar avancerad matte) femtioelva timmar av min dag försvinner in i ett svart förkylningshål. Men tänkte jag skulle dela med mig av något lite fräschare nämligen att jag klippte av mig massa hår i lördags! Tekniskt sett lät jag en annan person klippa av det men ändå, det var ju på mitt initiativ.

Jag bara ”Ta det som är slitet” och frisören bara ”Det är en hel del.” Jag bara ”Jag vet, det är lugnt” sen satte hon igång att klippa och jag fick svårt att hålla god min eftersom jag aldrig trivs särskilt bra i den här längden. Men tycker det blev rätt bra ändå?

Däremot är det ju det här med grej nr 9, ha hårfärgningsuppehåll hela året. Låt oss vara ärliga, min hårfärg är ju inte så nice nu. Fattar att en som inte brukar färga håret kan tycka det känns som världens skitgrej (på sätt och vis är det ju det) men jag har inte haft min naturliga hårfärg sen jag var …….13? Och den här utväxten pekar finger åt mig varje dag jag kollar mig i spegeln. Samtidigt är det så satans skönt att bara Inte Göra Något åt saken. Det bara ÄR! En grej mindre att bry sig om.

Har börjat fila på ett Tokyoinlägg för jag blir så enormt glad att ni är några som efterfrågat det. Nu ska jag fortsätta sörpla juice och knapra halstabletter och jobba lite, sen ska jag krypa ner i en go PYJAMAS för vet ni jag älskar fan att pyjamassäsongen _äntligen_ är här.

Jobb, fir och våffla

Blev ett inte helt alldagligt avslut på förra veckan och vill gärna dela med mig av anledningarna till det:

I fredags hade jag besök på jobbet av Olof och Sarah som håller på att spela in en serie som heter ”Vad jobbar du med?”. Den handlar om (GISSA!) vad olika personer jobbar med, så vi snackade lite om vad jag gör under dagarna men framförallt hur det kom sig att jag liksom ”blev” pr-konsult och vad en annan som vill bli det kan tänka på.

Känns svinkul och asläskigt att mitt jobb-jag ska tittas på av massa främlingar, men jag tycker det är en jättebra grej att göra en serie av för herregu vad det inte är lätt att veta vad man ska bli när man blir stor. Vill verkligen understryka vikten av att man pratar med alla möjliga om det och provar sig fram. Jag fattar inte att det inte fanns mer info om hur många olika yrken som finns när jag gick i skolan. Man ba ”Ok jag kan bli läkare eller journalist eller ingenjör.” Fattar ni hur många roliga spännande jobb som finns liksom? Och att jobb kan vara roligt, det fattade jag aldrig riktigt heller när jag var yngre. Tänkte inte heller på att det var tråkigt, utan tänkte mest Man måste jobba så att man kan betala mat och hyra och tandkräm. Glöm inte heller att man kan byta bana. Vissa är frisörer tills dom är 40 och sadlar sedan om till revisor. Tack att vi lever i en del av världen där så mycket är möjligt, även om vi uppenbarligen har en hel del att styra upp i vårt samhälle u knowwwwww.

Sen hade jag möte med mina chefer och då såg det ut såhär, jag behövde ba visa en bild på det om någon av någon anledning skulle få för sig att vi inte vet hur man fikar på vårt kontor.

Karin Winther, Kristofer Ahlström

I lördags skulle jag gå på Gröna Lund med Hanna men regnet öste ned så vi strosade i butiker istället. Sen gick jag till Karin och Kristofer (gulliga människorna ovan) och firade att de har förlovat sig! Då hade det slutat regna också, så vi kunde sitta på innergården och dricka helgdricka. Sen gick jag och Tobias till en hattfest men fick inte med mig några bilder därifrån tyvärr. Otroligt synd då det bl.a. var två pers som hade hattar föreställande små basketkorgar.

Igår firades en annan viktig grej, nämligen att min systerbonusson (a vi säger att det är ett ord) fyllt 12! Vi spelade Laserdome och jag fick fucking träningsvärk av det, så ofattbart skamligt, men det var svinkul.

Här är dom viktigaste barnen i mitt liv i en bild.

Känns så märkligt och fint att jag som aldrig haft småsyskon helt plötsligt är en sån som ser andra växa upp. Att det funnits en tid då jag var barnvakt åt den där långa killen och läste sagor för honom innan han skulle sova. Nu läser jag sagor för den lilla istället. Minst en gång om dagen tänker jag att det är så fruktansvärt läskigt att man kan älska barn så mycket och vara så rädd att något ska hända dom. Sen tänker jag Hur läskigt måste det inte då vara att va förälder?!? Och så säger jag till Tobias att jag inte kan hantera så stora känslor och att vi kanske bara borde vara såna som har hundar istället för barn. ¯\_(ツ)_/¯

Sen åt jag en våffla med vispgrädde och chokladsås. Det var den helgen!

4 låtar jag lyssnar på i sommar

Nu tar vi en titt på vilka låtar mitt framtids-jag kommer att förknippa med sommaren 2017 va?

Astrid S – Such A Boy

Marit Bergman – Ibland gråter jag bara för att tiden går

Parham – Space (uuursäkta men blir knäsvag av refrängen)

Pretenders – Brass In Pocket

Om något Lost in translation-fan läser det här kanske hen snabbt listar ut att jag blev påmind om låten efter att jag såg Lost in translation (för typ fjärde gången?) innan vi drog till Tokyo.

Spara

Spara

Spara

0,1% av körkortet fixat

Poppa skumpan för imorse klickade jag hem ansökan om körkortstillstånd!!! Så nu har jag tagit ett extremt yttepyttelitet steg mot körkortet, men hey ändå nåt liksom. Vi har ju redan konstaterat att jag har bloggen för att få tummen ur att göra grejer så om någon av er bara ”ÖöÖöööH hur kan du inte ha gjort det här tidigare” plz ha tålamod med mig.

Jag har alltså övningskört en halv gång i mitt liv och tekniskt sett aldrig gjort något annat än just det för att närma mig Det Rosa Kortet. Så att jag har beställt det lelle tillståndet nu, ja, det måste väl ändå räknas som att jag har kommit igång!? För när det väl har kommit måste jag väl utnyttja det inom en viss tid!?! Nu ska jag ba göra allt annat som krävs, som den här detaljen att kontakta körskola och be min optiker skicka intyg på att jag ej har klockren syn samt ta lektioner och köra upp och gu vet vad. Sen vill jag ha en bil och så vill jag köra land och rike runt medan sittdansvänlig hiphop strömmar ut ur högtalarna.

Någon dag ska jag posta bilder på alla bilar jag fotar hela tiden medan min kille står bakom mig och konstaterar hur sjukt det är att jag har en grej för dyra bilar som ser ut att åka snabbt. Påminn mig om det är ni gulliga!